Den sista februari

Ingen ny kusin till Luna ännu... Det finns ju i och för sig en minimal chans att de thinner hända något innan tolvslaget....

En sån dag! Luna var lite trasslig i magen redan igår. Men vi avfärdade det som att hon ätit ärtor och inte riktigt fixat det. Ett rationellt och resonabelt argument i all ära. Idag har hon emellertid haft ordentlig diarré. Stackars Luna! =/ Vi ringde sjukvårdsrådgivningen. Det är för övrigt omöjligt att säga snabbt, eller alls. De sa då att vi borde åka in till AKUTMOTTAGNINGEN. Vi bestämde oss för att avvakta dock. Beslutet grundades på att vi fått massor med olikartad information. På vissa ställen stod det att vi borde ta kontakt med läkare efter sex timmar av diarré. På ett andra ställe stod det att vi borde uppsöka läkarvård efter fyra till sex dygn av diarré. Sen var det oklart om diarrén skulle komma hela tiden eller bara när det var dags att bajsa. Tvetydigt värre! På sjukvårdsrådgivningen sa de dock att vi borde åka in omedelbart, vilket jag skrev innan... Hur som helst så sa vi som så att om Luna fortsatte att ha diarré så skulle vi in. Vi bestämde oss för att avvakta ytterliggare två timmar. Under tiden skulle jag hinna träna med grabbarna ute i HÖGANÄS SPORTCENTER. Lagom till att jag och Fnatte småjoggat till anläggningen och jag bytt om, så ringde Sassa. Luna hade bajsat igen. Det var bara att tacka för blixtvisiten och klä på sig igen. På vägen ut ringde jag Kaj och frågade om skjuts. Det gick bra sa han. Hejja Kaj! Jag joggade i mina härliga sportkläderr hem till Kajjan. Mina sportkläder idag var: kängor, sjömansrock, jeans, t-shrit och tjocktröja. Gissa om jag var svettig när jag kom fram. För att inte tala om hur blöt jag var efter att ha vadat, ännu en gång, genom tillfälliga oceaner av smält snö. Hur som helst så åkte vi in. Kaj frågade om han skulle vänta. Det tyckte vi givetvis inte eftersom vi inte visste hur länge vi skulle behöva vara där. Dumt av oss kna man kanske tänka... Besöket på BARNAKUTMOTTAGNINGEN tog nämligen fem minuter. Då räknar jag med tiden det tog att få upp Luna ur baby liften också. När vi kom ner i den delen av lasarettet där man får ha mobilerna på, ringde vi Kaj igen. Då hade han hunnit mer än halvvägs hem. Det fanns inte att vi skulle be honom att vända. Vi tog en fika i stället.

Luna har inte mått dåligt i övrigt idag. Hon har lekt som vanligt och busat med mig som vanligt. Givetvis har hon inte haft riktigt samma energi som i vanliga fall. Vem hade haft det?! Just nu sover vår lilla busunge gott i sin säng. Vi har gjort allt vi kan från vår sida. Sköterskan på BARNAKUTMOTTAGNINGEN sa nämligen att vi kommit in för tidigt. Vi ska in dit igen imorgon om problemen kvarstår och Lunas hälsa försämras.

Efter fikan så tog vi oss till Anita, Alec och Antonia. De har ju flyttat, utan vår hjälp ska tilläggas. Det var en jättefin lägenhet. Även om den var mitt uppe i en ordentlig renovering. Jag tror att de kommer trivas jättebra där. Om inget annat så kanske man skulle lägga ett gott ord om oss.... ;) Kul att träffa dem i alla fall. Anitas mage är giganormisk. Den är hur fin som helst! =)

Vi stannade i alla fall tills Kaj skulle lämna Sittan och Johan på KNUTPUNKTEN. Han hade lovat oss skjuts hem sen nämligen. Supersjyrre av honom! =) På det hela taget så har det varit en händelserik men, under omständigheterna, bra dag. Vi har fått en liten utflykt, jag har fått träna och vi har fått träffa massor av trevliga människor. Luna har dessutom fått se lite mer av världen eftersom hon fick bäras i baby liften hem till Ellensons. Det var enormt spännande! Bara en sån sak som att det faktiskt blåser utomhus... Wow! =)

Helgen blev alltså inte riktigt avkopplande. Men rätt bra i slutändan i alla fall. Tack för den här månaden! =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0