Justina i Markus slub
2009-05-28
Jag jobbade på förmiddagen givetvis. Segt som gröt var det också... Men så fort klockan var 14:00 så pinnade jag hem till min kära hustru. Det var dags att packa väskan. Kläder, finkläder, pengar, pass och smycken. Smycken ja... Försökte hitta min slipsnål som jag fått av Sassa i julklapp. Tror ni den gick att finna? Nix! It was absolutly nowhere to be found! Eftersom vi hade en rätt så liten tidsmarginal så fick vi sticka ändå. Dock hade jag letat i över en halvtimme redan.
Vi kom med buss 220 en hel timme efter planen, tror jag. Det gjorde i och för sig inte så mycket eftersom det gav oss tid att fika. Gissa var vi shoppade loss. Just det! EBBAS FIK, var annars? Självklart smulade hon ner både sig och allt runt omkring henne när vi åt kakorna. ^^
Tågresan gick hur fint som helst. Speciellt som Sassa under dagen förberett vars en ciabata till oss att äta under resan. Dessutom hade vi en påse frukt och lite godis. Det senare gick inte alls åt dock. =)
Som vanligt blev vi uppmötta av svärpäronen på stationen i Karlskrona. Rätt så skönt det eftersom vi hade en del packning med oss. De verkade rätt så nöjda med att se oss. Det var nästan så man fick en halver kram. ; )
Väl i Torskors blev vi hälsade på av Ebony! Hon är för himla fin. Dock är hon lite för bortskämd med vissa grejer och personer. Men inte med mig, alfahanen. Skällde och hoppade gjorde hon på de andra. Jo, dagens efter gjorde hon faktiskt ett försök. Men då fick hon se på fan. Hårdträning som straff. Fick henne faktiskt att parkera sig bredvid mig frivilligt. Lydde vissa andra kommandon också. Ja, hon är inte dum. Bara lite bortskämd alltså. ^^
2009-05-29
Jag var duktig dubbelt upp där på morgonen redan. För det första så lät jag bli att storma in i duschen när Sassa stod där helt värnlös och för det andra så tog jag bort mitt bus från Jan-Gunnars dator. Det var den där filmen på honom och frugan hans. Lite lustigt att han inte hittat mappen med autostart-grejer. ; )
Under morgonen hade jag även fifflat lite med vår ekonomi. Åtminstone den delen som fanns på mitt konto. Tänkte att det var bra med lite extra pengar på VISA-kortet, i fall vi skulle behöva i Polen. Dessutom behövde jag kolla hur mycket pengar vi hade att röra oss med när vi skulle shoppa i byn. Nöjessurfade även lite och läste diverse bloggar. Sassa var i duschen rätt länge nämligen. ; )
När vi kom in till centrum var första uppdraget att finna resterande delar av Jan-Gunnars 60-årspresent. Det gick ovanligt snabbt och smärtfritt. Fint omslagspapper hittade vi också! Sen var det klädshopping som gällde. Sassa skulle ha en klänning och strumpbyxor. Det blev jättefina grejer vi fick tag på. På grund av lilla magen så sitter inte längre alla klänningar perfekt på Sassa. Men det blev en röd fin klänning som hon sedermera hade på bröllopet. För min del var det skjortjakt som gällde eftersom jag inte hade någon slipsnål. Den enda riktigt fina skjortan jag hittade fanns ju dock självklart inte i min sotrlek. Tydligen hade de blivande studenterna varit där först. ^^ Men jag hittade en jättefin slipsnål!
Visst är livet lustigt? Letade efter slipsnålen jag hade och hittade den inte. Letade efter en skjorta och hittade en ny slipsnål som jag gillade jättemycket. Sen gick jag in i ytterligare en affär och hittade en kostym. Den var så jävla snygg! Vit-silvrig och som stöpt efter min kropp. Givetvis var jag tvungen att testa den. Givetvis var jag tvungen att fråga om priset. Givetvis var jag tvungen att köpa den! Prislappen var lite halvsaftig dock. Men i gengälld så har jag letat efter en vit kostym i snart två års tid. Den var mer än värd sitt pris! =)
När vi ätit vår lunch på GLASSIÄREN så var det dags att åka tillbaka till Torskors. Glass till lunch alltså.Inte bara det! Glassen var sanslöst stor också!
När vi kom hem så slog vi in presenterna och satte på Jan-Gunnars sida av sängen. Tanken är att de ska ligga där tills han fyller år. Det är alltså först den 14:e juni som han fyller år. >; )
På kvällskanten var det alltså dags att sticka till färjan. Först skulle vi förstås hämta upp Freddevänsen! Han var redo som alltid. Att vara ute i god tid är Freddes grej. Ibland är han till och med ute i för god tid. ^^ Ove och Gunvor fick skjuts från annat håll. Så vi mötte upp dem i färjeterminalen istället. Det dröjde dock innan vi kom in i själva terminalen. Tydligen hade de inte uppgraderat parkeringsautomaten där vi skulle ha bilen. Det innebar att Jannes kort var för nya för att fungera. Istället fick vi skramla småmynt. Det var inte alls frustrerande för folk i kön. ^^
Vad ser ni på det undre fotot? Jo först och främst Ove. Han har varit med i såna här race många gånger tydligen. De hade stenkoll! De kunde nästan berätta utanför färjan var våra rum låg. ^^ På fotot finns även en mycket sällsynt anomali fångad. Någon? Ger ni upp? Jan-Gunnar går inte först! Det ni! Jag har det på bild gott folk! ; )
Vår hytt, 929, låg i fören och hade även fönster på det hållet. Alltså längst bort från allt festande och springande. Så skönt! Fin var den också.
När vi gjort oss som hemma gick vi över till de andra i sällskapet. Gunvor hade fyllt 81 och Freddevänsen 36. De skulle ju firas de också! Så de fick sina presenter innan vi gick ner för att leta fler bröllopsgäster. Det var ju en del som skulle med samma båt ändå. Hur som helst så fick Gunvor lite blandade lotter och Vönsen fick en slipsnål med matchande manschettknappar.
Sen bar det ner till baren. Folk var törstiga efter den långa färden genom terminalen. ^^
Ute på soldäck hittade vi faktiskt lite folk som även de skulle till Bytów. Av en ren händelse så skulle även de på bröllop där. Konstigt nog var de kollegor och vänner till Markus och Justina också...hmmz
När vi skulle äta kvällsmat fann vi ännu ett par välbekanta ansikten. Ewa, Magnus, Ida och lilla Tuva! Ewa hade även hon fyllt år utan att bli firad. Så hon fick sig ett litet kort med plotter i. =)
Efter maten var det givetvis dags att studsa inom affären för proviantering. ^^ Sen blev det ner i baren igen. Inte mig emot! Fick min första goda mojito. Fan va god den var! Speciellt som jag varit sugen på rom sen mer än en vecka tillbaka. ^^ Efter jag sörplat i mig så mycket av sockret som möjligt, utan att folk började slå på mig, pinnade vi tillbaka till hytterna. Det vankades överraskning. Ove och Gunvor hade visst bestämt sig för att fira ett bröllopspar i taget. Så vi var tvungna att ta emot bröllopsgåva just den dagen. Annars skulle det infalla på Markus och Justinas dag och det hade i all välmening inte blivit rätt.
Så återstod alltså bara att krypa till kojs och vaggas till sömns av de snälla vågorna. =) Så gott jag sov! Speciellt som jag hittade min slipsnål, den jag letat efter febrilt där hemma, i necessären när jag skulle borsta tänderna... ^^
2009-05-30
Vaknade utsövd redan vid 06:10. Det vankades frukost! Båten var inne i Gdynia redan 07:30. Så det var bara att sätta fart! =) Det är en rätt så mäktig industrihamn man kommer in i måste jag säga
Alla hann av färjan och alla kom med bussen! I alla fall de som skulle komma med i bussen. Siggelkowarna skulle köra bil tyckte de. Det gick sådär för dem i Polen. Ewa skulle köpa karta på en mack. Hon kom ut 30 minuter senare och hade ingen karta med sig. Sen hade de glömt sina inbjudningar allesamman. Så de visste inte vart de skulle. Ovanpå det, så kunde inte Ida ringa från sin mobil i Polen. Som tur var så körde bussen tillbaka för att hämta upp och lotsa de stackars vilsna människorna. ^^
Bussandet tog drygt två timmar och under resans gång bjöds vi på högt spelad polka. Om och om igen.... Jag ljuger tyvärr inte när jag säger att bandet spelades genom sex gånger. De flesta passagerarna i sällskapet var på sin höjd måttligt imponerade över musikvalet. Undrar varför det var just det bandet som spelades. Nåväl! Det gjorde ju resan desto mer värd när man fick se målet. Vårt hotell gick inte av för hackor!
Man ska ju inte döma boken efter omslaget va? Men i det här fallet så kan vi väl göra ett undantag. Insidan av borgen var minst lika imponerande som utsidan. Jag och Sassa hamnade högst upp. Samuelssons hamnade i mitten och Perssons på första våningen.
Innan det var dags för själva huvudattraktionen så hann vi faktiskt springa en runda på stan och rekognosera. Vi såg en gammal nerbrunnen kyrka, kyrkan Markus och Justina skulle gifta sig i senare samt en nyckelpiga. =) Den var i parken där vi, efter ett kortare matgräl, bestämde oss för att sitta och avnjuta frallor och yoghurt.
Ja, alltså...nyckelpigan var ett roligt inslag eftersom Janne smugglat med sig den från Sverige. Dessutom stannade en gammal man och tittade konstigt på oss när jag kröp omkring i grusen. Som tur var så var han så pass gammal att han kunde tyska. Bytów tillhörde Tyskland innan andra Världskriget, så såpass gammal var den gubben. Han var mycket artig och pratglad. Berättade lite om stadens historia och lite kortfattat om sig själv. Härlig människa det där. =)
När vi skulle åter till borgen så hittade jag och Sassa en ordentlig genväg. De andra kunde ta den eftersom den faktiskt hade en extrem lutning och ytterst få bra ställen att hitta grepp på. Jag måste erkänna att det var lite utav en utmaning att putta på Sassa bakifrån samtidigt som jag själv skulle upp. Speciellt som jag hade skosulor utan något som helst mönster på mig. ^^
Lite vila på den strapatsen och sen var det dags att göra sig i ordning. Givetvis var jag ute i sista sekund. Dock var det inte avsiktligt den här gången. Jag behövde stryka min skjorta, slips och byxa. Men eftersom jag missuppfattat tiden så blev det lite stresigt. Jag trodde 15:45 medan Sassa visste att det var 15:30 vi skulle samlas. 15:43 kom jag nerrusandes för trappan till resten av sällskapet. Lyckligtvis vet jag hur man ska knyta en slips. Det fick bli en knytning under nerfärden samtidigt som jag försökte knäppa alla knappar. En kul grej dock! Det fotograferades ute på borggården och vi fick således inte gå förrän klockan var 15:48. =)
De blev eskorterade av vakterna hela vägen upp till borgen sen. Det måste ha varit en rätt så trevlig syn. En hel drös med finklädda människor i procession på det viset. =)
När vi kom tillbaka till borgen så fick Markus bära in sin hustru genom porten. Lite kul tradition det där. Annars brukar det ju vara att man ska bära sin hustru över tröskeln till sitt framtida hem. =)
Sen gjorde Markus ett riktigt kanonjobb! Fy tusan va det lät! Va nog bara vakterna som visste hur mycket det skulle eka mellan väggarna. ^^
Där efter var det bara mat, dryck och dans som gällde för hela slanten. Inget av dessa tre var särskilt dåligt dåligt. Vissa dansade mer än andra förstås. Ja, jag dansade jag också. Vissa drack mer än andra. Jag höll det på dräglig nivå med två öl. Sen maten ja.... Så gott! Så mycket! =)



Salen i sig, där vi spenderade kvällen, var ju enastående!



Markus fick live:a lite mitt i också. Det kom in knektar och rövade bort Justina. Således fick Markus masa sig ut på borggården, ta på sig rustning och slåss med svärd och sköld. =) Lyckligtvis fick han sin fru åter. Men det var kämpigt för honom, det var det! ;D

Congadans utbröt lite då och då. Orkestern var bra på att motivera folk helt enkelt. ^^


Vissa blev riktigt på lyset. Fredde fick bäras iväg så full han var. Förmodligen all läsk han lurade i sig själv. ; )


När vi skulle ut och titta på fyrverkerierna senare på natten lyckades Sassa bli fångad av ett galler. Ja, nästan i alla fall. Det kunde bara hålle henne för en kort sekund. Men det räckte gott och väl med det lilla. Hon föll framstupa och slog upp sitt vänsterknä rätt så ordentligt. Lyckligtvis landade hon inte med magen på trappstegen som var precis under hennei fallet. Vi missade fyrverkerierna tyvärr. Men hörde dem gjorde vi.
En lätt haltning upp på tredje våningen för omplåstring blev det. Lyckligtvis hade jag lagt ner en bunt med just plåster. Dessvärre var bunten bara tomma papper. Alla plåster var förbrukade. Så jag fick sticka ner igen och ragga tag på plåster. Astrid hade två små som räckte fint. Upp igen och sen ner ytterligare en gång. Den här gången för att vi skulle kunna önska sällskapet en god natt. Ja, och där slutade den kvällen. =) En riktigt toppenbra dag!